Jag vet inte hur insatta ni därhemma är i den senaste tidens oroligheter här i Mellanöstern, men det har minst sagt varit, och är fortfarande, väldigt laddat.
Unga män (och nån enstaka kvinna) som bär på så pass mkt hat att dom går ut på gatan beväpnade med knivar och börjar hugga folk. Var är deras föräldrar och vuxna förebilder? Vad gick snett? Varför är detta något att hylla/hedra/förstå sig på?
Ovanligt tyst har det varit på Facebook ang. detta från svenskt håll, men det är ju egentligen inte så häpnadsväckande då det är judar som är måltavlan…
#ensvensktiger
/En något bitter & besviken Keren
uppsalasfinest 
Hej Keren!
Helt sjukt det som händer och bör fördömas oavsett från vilket håll våldet kommer ifrån.
Tror att många har den mentaliteten här hemma ”rätt åt dem” eller ”vad förväntar ni er”, därav så syns det inte så mkt i sociala medier. Det rapporteras varje dag så nog får vi insyn i det, men håller med att det är för tyst på fb å liknande. Själv väljer jag att inte diskutera dessa konflikter på sociala medier då jag har alldeles får lite info och koll på läget. Dessutom är jag impulsiv (inte bra).
Och sist men inte minst förebilder.
Även om mina föräldrar förespråkar icke våld så har jag själv bildat mig en annan åsikt om vissa människor då jag upplevet krig och elände. Nu när jag blivit något äldre och sjukt mkt klokare har jag en annan inställning till dessa människor. Jag kan tänka mig att många människor är som jag. Nu var jag ett barn och lämnade eländet i tid, men vad hade hänt med mig om jag var kvar? Hade jag förverkligat mina mörkaste tankar? Det är sjukt vad vissa situationer gör med människor, vad de får människor att göra. Jag hoppas innerligt att våldet upphör för allas skull.
Hoppas att allt är bra med er och att vi hörs snart igen.
Kram Amil
Amil, det rör mej att du kommenterat och att du delar med dej. 🙂 Jag håller helt med dej, det är skrämmande vad ens erfarenheter som liten, och den påverkan/icke påverkan ens vuxna haft på en. Som du skriver, det hade kunnat ta en helt annan riktning om det ville sej riktigt illa. Tur att det inte gjorde det.
Jag brukar också försöka akta mej för att kommentera/dela saker när det kommer till t.ex konflikten i Mellanöstern. Många ggr för att jag inte har all fakta, och skulle då bara agera efter magkänsla, men också för att jag är trött på att människor tar för givet att bara för att pappa är från Israel är jag automatiskt utsedd till ambassadör och talesman för Israels politik, och SJÄLVKLART ”måste” jag väl ha en åsikt om det som sker. En åsikt som människor anser sej ha rätten att ta del av.
Sånt gör mej less.
Tack för att du är du.
Ha en fin dag vännen!