TILLFÄLLIGT AVBROTT

Våra planer för poddåret 2016 har varit stora. Det skulle bli det bästa året hittills, med nya spännande gäster och en hel del nya inslag.
Och när vi gör något, vill vi göra det på allvar, så bra det överhuvudtaget kan bli.

Men vi inser att vi inte kommer ha den tiden vi behöver för att uppnå våra mål denna vår. Och eftersom vi inte gör saker halvdant, så gör vi helt enkelt ett tillfälligt avbrott. Vi är inte redo att släppa podden helt, så alla (71) gamla avsnitt kan ni fortfarande lyssna på här! Så hörs vi igen när vi är redo.

Kärlek,
Keren, Frida & Shelly

Podcast nr 71 ”Spice Girl, BSB & Buffaloskor”

Tamagothi, 90210, Joel Bitar, Tip Top, Date parfym, Lunarstorm, Backstreet Boys, Savannbyxor, Melrose Place, Nile City, Nokia 3210, Days of our lives och Ricki Lake.

Låter det bekant?

I veckans avsnitt djupdyker vi hela vägen tillbaka till 90-talet. Keren införde Buffaloskon till Hassela och Shelly efter-skolan-knarkade Nickelodeon och Cartoon Network.

Nostalgin flödar och vi frågar oss om dagens barn verkligen kommer kunna tala lika varmt om 2010-talet som vi talar om 90-talet.

In å minns med er!

---

Ni hittar vår podcast i iTunes och i podcastappen där ni kan prenumerera om ni vill vara säkra på att inte missa något avsnitt.

Klicka på bilden för att lyssna direkt!

Gå också in och gilla vår Facebook – här!

Tjockisdebatten i Karlavagnen P4.

Igår blev jag kontaktad av Karlavagnen i P4 inför dagens avsnitt om ”Tjockhets och smalnorm”. De hade läst detta inlägg jag skrev i höst om min syn på ”tjockisdebatten” som pågår, främst i sociala medier.
Rå-ångest över att behöva prata i direktsändning i radio som sänds över hela landet. Men nu är det gjort. Och ni hittar sändningen på Karlavagnens hemsida.

/Frida

 

Podcast nr 70 ”2016 – När allt ska hända”

Årets sista podd och vårt 70:e avsnitt!

Keren har precis landat i Sverige och vi poddar åter igen från samma säng. Vi bryr oss inte om att summera året som varit utan ser med stora ögon mot 2016. 
Vem ska göra vad? Vem ska göra ALLT och vem ska försöka att göra så lite som möjligt?

En trevlig podd som har årets mest otippade slut.

God jul & ett gott nytt år önskar vi er kära lyssnare!

---

Ni hittar vår podcast i iTunes och i podcastappen där ni kan prenumerera om ni vill vara säkra på att inte missa något avsnitt. Klicka på bilden för att lyssna direkt!

Gå också in och gilla vår Facebook – här!

Musikhjälpen 2015.

Musikhjälpen 2015 är i full gång och SJÄLVKLART stödjer uppsalasfinest kampen!

Temat för året är ”Ingen ska behöva fly undan klimatet” – läs mer om det här!

För att följa Musikhjälpens insamling klicka här!

Och för att bidra till vår insamlingsbössa, klicka på bilden nedan;

Ha en fin dag! ❤

Absolut svensk.

Sådär. Nu har jag avverkat sista avsnittet av Soran Ismails serie om rasism och främlingsfientlighet.

En väldigt bra, VIKTIG, och ärlig serie, där han inte bara dissekerar folks fördomar, utan även sig själv och vad han egentligen gör för att skapa förändring.

De sista tio minuterna av det tredje och sista avsnittet är helt klart bäst. Även om det är tufft att inse att vi alla borde göra mer…

http://www.svtplay.se/video/5128360/absolut-svensk/absolut-svensk-sasong-1-avsnitt-3

/Keren

Podcast nr 69 ”En riktigt god svensk jul”

Nytt fräscht poddavsnitt ute!

Frida och Shelly gör sin första inspelning och betar av denna traditionsbundna högtid. Hur firar vi julen? Hur gör en när det plötsligt finns fler familjer att ta hänsyn till? Och hur mycket får en faktiskt äta under denna period?

Sverige är aldrig så kristet som under julen och vad innebär det egentligen att Sverige i år har en julvärd som är muslim? Och vad lärde sig egentligen Frida av Beverly hills 90210?

Förutom julen så betar vi av våra brottsregister, flyktigkrisen och Fridas osunda fascination för miljökatastrofer.

Ett avsnitt där två personer som egentligen inte känner varandra så bra, försöker närma sig varandra. Enjoy!

Ni hittar vår podcast i iTunes och i podcastappen där ni kan prenumerera om ni vill vara säkra på att inte missa något avsnitt. Klicka på bilden för att lyssna direkt!

Gå också in och gilla vår Facebook – här!

Vackrast i världen.

Häromdan var jag hos min huddoktor. Skickades till honom för 6 månader sen, fick tabletter, schampoo och krämer – som hjälpte. Problemet var dock att när allt tog slut, kom problemen tillbaka. 

Väntade i nästan 4 månader på min tid hos honom. 

Under denna tid fick jag nys om en grym dermatolog som en kompis gått till, så jag bokade tid även där. Kompisen hade rätt, hon var grym och vi har nu gjort upp en plan med 6 behandlingar under en 6 månaders period, och det känns väldigt bra. 

Bestämde mej ändå för behålla tiden hos huddoktorn för min torra hårbotten som gör mej galen. 

Väl hos doktorn, efter att förklarat för honom att ansiktet tas hand om av någon annan, utbrister han; ”Men sådär kan du ju inte gå runt och se ut! Titta på dig själv, du ser ju hemsk ut. Vore du min dotter skulle jag aldrig tillåta dig att gå runt sådär offentligt.”

Det här är vad han såg:  

För någon som har problem med sin hud, som ständigt hittar fel när hon ser sej själv i spegeln, som väntat 4 månader för att få komma just till honom, var detta ett riktigt hårt slag i magen.

(Allt toppat med att återigen behöva stå upp för ett av mina hemländer; ”Du är från Sverige, där hatar dom oss eller hur?”)

Ringde till Shahar. Grät. Kände mej ful och värdelös. Och förnedrad.

”Du är vackrast i världen!”

Näe men sluta, det vet vi ju båda att jag ju faktiskt inte är. Det finns ett par hundra människor jag kan namnge här å nu som är betydlig vackrare; Beyonce, Kate Winslet, Amanda Seyfried, Johnny Depp, Jennifer Lawrence, Jennifer Aniston, Noomi Rapace, Channing Tatum, Claire Da…

”För mej är du världens vackraste!”

No futher questions, your honor.

/Keren

Sverigedemokraterna – Ett parti som alla andra?

LO släpper en unik dokumentärfilm om Sverigedemokraterna. I filmen finns uppgifter, bilder och dokument som aldrig tidigare publicerats.

Se den. Dela den. Hjälp till att avslöja Sverigedemokraternas nazistiska rötter!

/Keren

Tillsammans för Knivsta.

Jag vill lyfta en ideell organisation som jag fått syn på via Facebook.

Dom kallar sig ”Tillsammans för Knivsta” och ”Står upp för sammanhållning och gemenskap. Vi vill att Knivsta ska vara ett samhälle där alla är välkomna – utom rasismen.”

Jag såg den här videon och blev riktigt varm i hjärtat! Vilka inspirerande människor – ett gäng fullständigt sanna hjältar – som verkligen behövs i denna svåra tid.

Jag råder er alla att gilla deras Facebook-sida – här!

Vill ni få lite hopp om mänskligheten, scrolla i deras flöde och känn glädjen sprida sig från tårna ända upp till hjärtat.

/Keren

Podcast nr 68 ”33 nyanser av brunt”

I veckans avsnitt djupdyker Keren och Shelly ner i Sverigedemokraternas politiska budskap. Budskap som inte sällan har fler budskap än ett.

I dessa tider anser vi det väldigt viktigt att ta lyfta fram sidor hos SD som säkert många av oss ”svennebananer” inte riktigt tänker på, eller bryr oss om att forska i. Funderar du på att ge SD ditt stöd i nästa val? Lyssna gärna på detta avsnitt först.

Är du kvinna och funderar på att rösta på SD? Då MÅSTE du lyssna.

Förutom att dissekera Sverigedemokraternas hemsida tar vi oss också an ”Sverigedemokraternas 33 punkter” – som ni hittar här!

En lista som förvisso tagits ner från deras hemsida, men som publicerades 2006, under en tid då de växte som allra mest.

I detta avsnitt har vi även haft förmånen att gästats av partiledaren själv…

Ni hittar vår podcast i iTunes och i podcastappen där ni kan prenumerera om ni vill vara säkra på att inte missa något avsnitt. Klicka på bilden för att lyssna direkt!

Gå också in och gilla vår Facebook – här!

Trevlig lyssning!

Världen har ont.

I brist på ord för den senaste veckans händelser runt om i världen, låter jag denna bild tala för sej själv.

/Keren

 

Ensam hemma.

När Erik för några dagar sedan pratade om att ta Harry och åka upp till Hudik två dagar kände jag att inget vore skönare. En hel natt utan ansvar för någon annan. En kväll att fylla med vad jag vill. En middag som jag inte behöver diskutera vad den ska innehålla och ingen dagislämningen morgonen efter.

Om jag bortser från stressen av att lämna på dagis och fortfarande hinna i tid till skolan, så har jag inte alls njutit av denna kväll på det sätt jag trodde att jag skulle göra. Kanske för att det hela tiden finns saker i bakhuvudet på sånt jag borde ha gjort. Men inte gjorde. Tänkte att jag skulle strunta i alla måsten och har ist plöjt de fem första avsnitten av Greys, från första säsongen. Och virkat en dm på filten. Men tillfredsställelsen är inte så skön när en vet att jag borde ha förberett morgondagens lektion, strykt gardinerna jag tvättat och tänkt byta till jul, letat fram 30 adresser till tackkort, gjort en fotobok, städat… Ja ni fattar.

Jag saknar dem mer än nånsin och bara tanken på att detta kunde vara livet, utan dom två jag älskar, gör fruktansvärt ont. 

Imorgon är dom tillbaka och jag kommer läsa Dumbo på repeat. Då ska jag komma ihåg exakt vad jag skrev idag…

  
Virkningen går iaf framåt och mitt syskonbarn föds förhoppningsvis när som helst!

/Frida

En dag.

Stelfrusen.

Efter en hel dag som lärare börjar jag att cykla hem. Kommer 50 meter innan jag inser att jag har punktering på cykeln. Leder tillbaka cykeln, stressad över att inte hinna i tid till dagis på andra sidan stan. Försöker låsa cykeln men kodlåset har ställt om sig sedan jag låste upp den 3 min tidigare. Jag hittar den sifferkombinatin som funkar och skyndar till bussen.

Hämtar på Dagis utan cykel, vilket innebär att vi får gå hem. Harry springer de första 100 m innan vi kommer på att hans gosse, Charlotte Kalla, är kvar på dagis. Vi har glömt henne en gång tidigare. På ett mirakulöst sätt lyckades vi då få honom att sova iaf. Men kl 02 på natten tassade han in till oss och ställde upp sina ytterskor på mitt nattduksbord med orden ”Hämta Kalla Dagis.” Jag kommer aldrig lämna henne där igen.

Vi gick alltså tillbaka till dagis, vände och var på väg hem. Denna gång fick jag bära hela vägen. Och en unge på typ 13 kg är rätt tungt. Väl hemma bryter han ihop för att pappan inte är hemma. Jag kokar pasta och mutar honom med en banan.

Erik kommer hem och jag drar ut igen. Ska plåta invigningen av Mall of Scandinavia i Solna. Tar pendeln med Britta. Kommer 20 min innan dörrarna öppnas och möts av tusentals köande människor. 1,5 timme senare är det fortfarande hundratals kvar framför oss och vi letar oss ut från havet av människor  utan att ens ha kommit in genom dörrarna.

Tar pendeln hem. Råkade ta med tom snusdosa hemifrån. Går till bussen för att åka hem till Årsta. Står och fryser i en kvart innan jag kollar ul.se vart bussen är. Den är inställd efter kl 22 hela veckan står det där. Det är minusgrader och jag har tights. Fryser lätt ihjäl och får vänta 20 min till på nästa buss, på en annan hållplats. Kliver av, halkar på vägen som fått ett lager med is, men står på benen. 

Kommer hem. Äter två finncrisp och inser att klockan är på tok för mycket. 

Imorgon kör vi igen.

/Frida

#inteimittnamn

Fortsätter på mitt politiska spår. Känner mej på G och ”upp till kamp:ig” idag.

SD sprider propaganda till flyktingar som kommer till Sveriges gränser, och skriver under med ”The people of Sweden”.

Jag är en av de här ”people of Sweden” och jag har fan inte givit mitt godkännande för att stå med i deras flygblad! Är du också en ”person of Sweden” som inte blivit tillfrågad om ditt godkännande? GÖR DIN RÖST HÖRD!

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=10389

Eller varför inte skriva ett mail direkt till Jimmie Åkesson om ärendet;

/Keren

Fel fokus.

Igår skedde ännu ett terrordåd i Jerusalem. Två pojkar i åldrarna 11 och 13, beväpnade med kniv och sax, gick till attack mot en säkerhetsvakt på pendeln i centrala Jerusalem.

Se händelsen här;

Såhär ”notiseras” det i Aftonbladet;

”Jaha?” Kanske ni tänker. ”Vad vill du ha sagt?”

Jo, det jag vill ha sagt är att två pojkar – BARN på 11 och 13 år – sätter sej på ett tåg, beväpnade med kniv och sax, med intentionen att döda – och istället för att bli helt jävla BLOWN AWAY över hur detta kan hända och hur UPPRÖRANDE det är att dessa små pojkar blivit så pass hjärntvättade av sin omvärld att de är kapabla till att genomföra detta dåd, så skriver vi ner några ynka rader om hur den ena pojken skadades svårt och hur vakten skadades lätt. ”Snipp snapp snut, så var sagan slut…”

Vart är engagemanget och ifrågasättandet av en barnuppfostran som gått helt åt jävla fanders?! Var är nolltoleransen från Västvärldens håll? Var är demokratin? Vart fan är alla ni som blir upprörda över döda mänskliga sköldar? Om barn i så tidig ålder är kapabla att uträtta dessa hemskheter, utan en enda tanke på att deras liv nu och för evigt är förstörda (om de inte redan skjutits till döds) – VAD HAR VI DÅ ATT VÄNTA I FRAMTIDEN?!

Hur kan detta inte vara en större fråga?

Jag förstår verkligen inte.

/Keren

”Afrika-tjejen”

Den här videon spelade jag och Shelly in för ca 1,5 år.

Ironiskt nog passar den rätt bra in i dagens Sverige.

OBS – vi är ironiska!

/Keren

Vad ska jag bli när jag blir stooor?

Här sitter jag, återigen, på jobbet som understimulerar mej något oerhört.

Tänkte att jag åtminstone skulle ta tillfället i akt och utnyttja tiden till något bra, som att uppdatera bloggen. Då blir nog Frida stolt över mej iaf. ❤

Den senaste tiden har jag känt mej så sjukt oproduktiv och rotlös på nå vis. Speciellt på karriärsplanet…

Funderar väldigt mycket kring vad jag vill jobba med. Letar, googlar, provar mej fram, men hittar liksom inte rätt. Kontorsjobb? Jo, fast det blir lätt för trist och inrutat. Kulturarbete? Jo, fast det blir å andra sidan alldeles för spretigt (helt åsidosatt pengarna som inte finns att hämta där). Dagis/skola? Jo, men hur långt kan jag egentligen gå i den branschen utan en vettig utbildning. Plugga? Jo, fast för vilka pengar och VAD FÖR NÅT!??

Fastnar och kommer inte loss.

Snöat in lite på några ”små” projekt dock, som skulle kunna vara något, men som förmodligen kostar en hel del, både i svett och tårar, och en massa pengar;

Dröm 1: BED n’ BREAKFAST!

Öppna ett vandrarhem uppe i norra Israel, nära kibbutzen. Antingen ha ett fåtal småstugor, eller ha en större stuga med ett gäng rum i. Servera hemlagad frulle/fika och göra det sådär superüber hemmamysigt! I min drömvision är detta den ultimata livsstilen för ett par med barn, då barnen liksom kan springa omkring på ”ägorna” medan föräldrarna (+far/morföräldrarna?) jobbar. Problemet med att lämna ifrån sej barnen när de är (för) små försvinner, samtidigt som man slipper kostnaden för dagis/dylikt. Inbillar mej att man på detta sätt kan leva utan att egentligen behöva arbeta så mycket, samtidigt som man spendera dagarna tillsammans med dem man älskar mest.

Dröm 2: SECOND HAND-BUTIK!

Liknar idén med Bed and Breakfast fast i lite mindre skala. Hyra en liten lokal att öppna butiken i, samla in kläder/prylar från folk runt omkring, men också köpa in en del till ett billigt pris. Göra smycken och ”krimskrams” som också kan säljas till ett förmånligt pris. Man kan hålla sej inom någon form av ram/nish, eller så kan man köra ett form av ”the sky’s the limit”-koncept där man även kan ha ett litet hemmabak-fik i affären och liksom förvandla det till ett ”second hand-café”. Typ. Känns som att denna idé är aningen lättare att genomföra, men den behöver nog några tankevarv till för att bli bra. Måste isf vara ett nytt koncept, och inte något som redan finns på marknaden eller i närheten rent geografiskt.

Dröm 3: DJURDAGIS!

Öppna ett fritids för barn i åldrarna 6-12 år. Med Shahars utbildning och min erfarenhet av kids borde vi kunna fixa det! Det unika med detta ställe skulle dock vara att vi skulle ha djur som en del av konceptet. Några hundar, några katter, kanske nån hamster, kanin etc. Jag tror att vi har MASSOR att lära av djuren, och skulle kanske helst av allt vilja bo på en bondgård och ha alla kidsen med mej där, men tänker att den här idén får fungera som ett, något enklare, substitut. På detta sätt kan jag ha med mej Gaya (samt mina blivande husdjur) och mina kids på jobbet!

Så… vad ska jag bli när jag blir stor?

/Keren

Brunch!

Som föräldrar till en tvååring är det inte alltid lätt att få tid med varandra, utan barn. Vi är rätt duktiga på att fixa barnvakt och gå ut och äta ibland. Pga finfina vänner som varit en stor del av barnets liv från start, behöver vi inte sakna våra föräldrar så ofta, inte för att låta dem barnvakta iaf. 

Harry är trygg med våra vänner och det har aldrig varit problem att låta andra lägga honom. Däremot är det ju ofta så att folk i allmänhet har saker planerade på fredag och lördagkvällar. Då känns det inte alltid lätt att fråga om nån vill spendera en kväll i vår soffa för att vi ska få gå ut och roa oss.

Men. Så upptäckte vi brunchen. Ja, alltså, den har ju hängt med oss ett par år nu. Men det kan nog vara mitt allra bästa tips när det handlar om relationsvård i småbarnsåren.

En brunch äger rum runt lunch på lördagar eller söndagar. På nåt av hotellen i stan. En till två timmar är allt som krävs för att njuta av både mat, varandra och en stund utan att behöva springa efter ett barn som inte vill sitta still.

Det är mycket lättare att hitta nån som kan passa ens barn mellan 11-13 en söndag, än en fredagkväll. Förhoppningsvis sover barnet till och med. Det gjorde vårt när vi i söndags lämnade honom hos våra vänner och fick vältra oss i buffén på Gillet.

Det är sån fantastisk lyx att käka brunch och även om det kostar runt 200 pp, så är det fortfarande billigare än att gå ut och äta en kväll. Och godare! 

Har man en bebis som kräver mat och är svårare att lämna bort, kan en tajma in brunchen när en vet att hen kommer sova i en timme. Alla har inte såna bebisar, jag vet. Men jag gissar att de i regel har nån period där de faktiskt sover en stund. Se till att ungen är mätt och låt ett par vänner gå en sovpromenad runt ån under tiden. Samma vänner som vi utnyttjade igår tog Harry på hans första brunchpromenad när han var ganska färsk. Det kändes tryggt att veta att de var i stan ifall han skulle vakna. Då kunde de bara komma förbi. Det hände dock aldrig.

För att riktigt maxa hungern inför brunchen igår körde jag ett styrkepass på Friskis. Himla bra söndag alltså.

/Frida

   
 

Så. Otroligt. Uttråkad.

Sitter på jobbet och bokstavligen räknar ner minuterna tills klockan blir tre och jag kan dra hemåt. Så sjukt uttråkad!!!

Det här har jag gjort idag;

• Pluggat monolog till min teaterworkshop.
• Ringt Norwegian och dubbelkollat hur pass jäkla omöjligt det egentligen är att ta med mej Gaya till Sverige i jul.
• Ritat små bollar på en post-it.
• Kollat på en skittråkig film.
• Druckit två koppar kaffe, en med chokladpulver i.
• Ätit resterna av min gamla sushi.
• Öppnat dörren för en tekniker.
• Bokat in kastrering av Gaya i nästa vecka.
• Vidarebifodrat ett mail.
• Mailat min chef, som inte är här idag, och frågat (för kanske femte gången) om jag kan få ledigt över jul. Till historien hör att jag ju redan köpt biljetterna, men det vet han inte om. Han kan väl åtminstone SVARA tycker man!

Näe. Jag måste hitta ett nytt jobb. Det här funkar inte.

Som sagt, vem som helst annars hade kanske tyckt att jag inte borde klaga på mitt guldläge, men jag blir  G A L E N  !!

/Keren